fredag 16 maj 2014

Ordklasser

Hitta ett fel och ett rätt!

Substantiv

Betydelse:
- namn på "saker" t.ex. konkreta "stol" eller abstrakta "kärlekt
Böjning / morfologi:
- böjs i numerus (singular/plural) och bestämd och obestämd form.
- genus (en/ett)
- kasus (genitiv eller grundform)

Adjektiv

Betydelse:
- ord som beskriver substantiv eller pronomen:
"Ett rött hus"
"Den röda"
Morfologi:
- kompareras
"röd - rödare - rödast"
- kongruerar
dvs. böjs efter det huvudord det bestämmer
"ett rött hus" eller "en röd tröja"

Verb

Betydelse:
- namn på handlingar, händelser eller skeenden
"knuffas", "ramla", "är"
Morfologi:
Böjs efter tid, dvs. har olika tempus (presens, imperfekt) och de olika formerna för att bilda tempus har olika namn (infinitiv, presens, preteritum, perfekt, pluskvamperfekt, supinum)

Adverb

Betydelse:
- beskriver verb, adjektiv och andra adverb
- svarar på frågorna var? när? och hur?
- luriga ord som inte, ju, nämligen och aldrig räknas till adverb. Dessa ändrar betydelsen av meningens innehåll, eller nyanserar ett sammanhang i en beskrivning.

Pronomen

Betydelse:
- ersättningsord för substantiv och andra pronomen
Morfologi:
Böjs i likhet med substantiven i genus, numerus och kasus, men då kallas de annat t.ex. possesiva pronomen eller determinativa pronomen. Här finns en hel grupp. Kom ihåg - pronomen kan vara en uppsjö av grammatiskt oväntad ord som t.ex. somliga, vars, vad som, vilket som. De sista två är interrogativa (frågande) pronomen. Det finns också relativa pronomen. Dessa fungerar som bisatsinledare och är: som, vilken, vars, vad. De går ju att lära sig att rabbla för den som är hugad.

Prepositioner

Betydelse:
- anger läge eller relation
Morfologi
- böjs inte

Konjunktioner

Betydelse:
uttrycker samband mellan ord, fraser eller satser
Finns samordnande konjunktioner som används för att likställa olika satsdelar eller satser. Dessa är
och, men, eller, utan, ty, för (går också att lära sig att rabbla)
Finns dessutom underordnande konjunktioner, s.k. subjunktioner. Vi är vana att kalla dem "bisatsinledare". Bisatser kan inte stå för sig själva och bilda mening. Vanliga subjunktioner är att, därför att, eftersom, om, när, utan att...
Morfologi:
- böjs inte

Räkneord

ord som motsvarar tal. Finns två sorters: grundtal (ett) och ordningstal (första).

Interjektioner

s.k. "utropsord"
Vanliga är hälsningsorden: hej, goddag, tjenare; känsloord: aj, åh, blä; svarsord: ja, nej; djurläten: bä, mu; svordomar: tusan!