Uppgift S1D - Något om mäns och kvinnors språk

Arbeta med texten "Något om mäns och kvinnors språk" av Birgitte Mral ur hennes bok Talande kvinnor - Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key (2011).

Texten är skiven på ett ganska avancerat och akademiskt språk. Er uppgift är att knäcka ordens betydelse för att ni sedan också ska kunna förstå texten som helhet.

1. Ordkunskap: Leta reda på orden i texten. Ta reda på och fundera över betydelsen av dem. 

Metod: Här kan man behöva läsa texten och se orden i deras sammanhang, man kan behöva slå upp ord och ni behöver högst troligen diskutera med varandra. 

samhällelig föreställning
generalisering
språkanvändning
tes
rationell
det akademiska livet
det sociala samspelet
ståndpunkt
genus
känsloyttring
foga sig
parlamentariska former
social hierarki
konstruktiv
destruktiv
personlig auktoritet
medvetna hedersbegrepp
det offentliga livet
essentialistisk syn på något
kulturellt betingad
lingvist
social interaktion
interkulturell kommunikation
verbalt samspel
icke-verbalt samspel
defekt
antagonism
konsensus
empirisk forskning
komplexa meningar
etablera kontakt

2. När ni nu har en förståelse för orden - försök att förstå textens syfte. Vad är det Birgitte Mral vill föra fram för olika huvudpunkter?

3. Vad tycker Birgitte Mral själv? Kommer detta fram i texten?

Uppgift N1d: Engelskans status

I texthäftet finns två texter som anknyter till engelskan och dess status.

1) Vad tycker du: är det imponerande med engelska? Hur låter det när någon blandar in engelska slang mycket i sitt vardagsspråk? Gör du det själv?

2) Är det viktigt att man läser kurslitteratur på engelska när man studerar på högre nivå? Varför? Varför inte?

3) Läs artiklarna. Sammanfatta skribenternas viktigaste poänger i punktform.

Uppgift S1d och N1d: Ordet "hen"

Till uppgifterna nedan finns inga länkar. I stället har jag källhänvisat. Texterna finns i ert kompendium som ska användas på skrivningen.



1) Konstruera frågor till artikeln "Så började debatten om hen" av Adrianna Pavlica, publicerad i Götebors-Posten på nätet 29 februari 2012.

2) Byt frågor med en kamrat och lös varandras uppgifter.

3) Läs Anna-Malin Karlssons krönika "Hen upplevs inte som neutralt - än" från Svenska Dagbladet, publicerad på nätet i februari 2012.

4) Vilket datum publicerades artikeln?

5) Sammanfatta textens viktigaste fakta i 4-6 punkter. Formulera med egna ord!

Uppgift N1d: "Fult språk tar plats i finrummet" - frågor till texten

Klicka på bilden för en länk till artikeln

Arbeta med frågorna:

1. Hur skulle man källhänvisa om man använde texten i ett annat sammanhang?
2. Vad är syftet med texten?
3. Vilka olika personer uttalar sig i texten? Lista dem med namn och anteckna något för var och en av dem vilka de är.
4. Varför har journalisten valt ut dessa personer att uttala sig? 
5. Vad tycker var och en av dessa personer? Vad är den viktigaste bidragande orsaken till deras inställning tror du?
6. Vad är "Dagen" för en tidning? Ta reda på vad du kan utifrån deras hemsida. 
7. Är artikeln objektiv? 
8. Hur skulle man göra referatmarkör om man vill citera någon av de som uttalar sig i artikeln? Skriv ett exempel.
9. Varför refererar Jonatan Sverker till Astrid Lindgrens Madicken? Vilken effekt har det?
10. Vad har det haft för effekt när politiker har svurit offentligt, och varför?
11. Hur argumenterar Torgny Wirén för skillnaden mellan att använda traditionella svordomar och att använda nedsättande könsord? 
12. Vilken prognos ställer textförfattaren på framtida generationers inställning till svordomar?
13. Stämmer det att människor med begränsad kod svär mer än de som har en utvecklad kod? Resonera utifrån vad du själv tror. Använd dig av artikeln för något eller några argument för din slutsats.
    

Uppgift S1d: "Rosengårdska en dialekt bland andra" - frågor till texten

Klicka på bilden för länk till texten

Arbeta med frågorna:

1. Hur skulle man källhänvisa om man använde texten i ett annat sammanhang?
2. Vad är syftet med texten?
3. Lars-Gunnar Andersson uttalar sig i texten. Vem är han?
4. Vad gör Andersson trovärdig? Kan ha en dold agenda bakom det han säger som påverkar vad han säger och om det är objektivt sant?
5. Ett mer formellt ord för "invandrarsvenska" är "multietniskt ungdomsspråk". På vilket/vilka sätt är det formella ordet bättre?
6. Vilka andra ord används i artikeln för "multietniska ungdomsspråk"?
7. Vad menar Andersson med "stadsspråk"?
8. Vad lyfter Andersson fram som en viktig bidragande orsak till att de multietniska ungdomsspråken fått en förändrad status i samhället i stort.
9. Hur såg man på dessa språk tidigare? Gör man inte det längre? Problematisera om du kan.
10. Vilket ord använder Andersson för "vanlig svenska"? Varför är det ett bättre uttryck?
11. Vad menas med ett hjälpspråk?
12. Vad menar man i artikeln med begreppet "omvänd prestige"? Förklara och ge gärna ett exempel.

Plankan & uppgift i muntlig argumentation

Ett påstående måste ha flera stöttor, annars håller det inte. Argumenten är det som är stöttorna för en tes.

Egentligen ingen bra illustration - eller hur! Vad saknas i den liknelse för att kravet på utförlighet ska fyllas?

Krav på argument:

sanna
relevanta

Brott mot detta kan vara:

generaliseringar                  - alla 17-åringar i Malmö...
guilt by association             - det kan påpekas att Anna, i likhet med Hitler, tycker om småhundar
insinuation                          - jag har en kollega, och när det är dags för betyg vid terminssluten, blir det                                                 alltid en massa samtal med elverna...

Klassen fick förbereda korta muntliga argumentationer för något av följande:
     Avskaffa monarkin
     Bevara kungahuset

Ni hade två argument och ett refutatio+contra. Ni redovisade för varandra i par.

Uppgift i muntlig argumentation:

På halvklasstimmen som kommer ska ni hålla argumenterande tal. 

Ni väljer ett av följande ämnen och bestämmer själva hur ni ska ställa er:

• skoluniform - bra eller dåligt?
• gratis kollektivtrafik för alla gymnasieelever - bra idé eller inte?
• värnplikten - införas igen?
• fildelning - tillåtet eller ej?
• Körkort - redan vid 16 år?

Följ den klassiska dispositionsmodellen.
För utförlighet vill jag att ni har tre egna argument.
För nyansering vill jag att ni tar med refutatio och contra.

Tips för hur man gör dispositionen tydlig i sitt tal:

Dispositionselement:                     Exempel:
(Bakgrund/ämnet förs på tal)          "Den senaste tiden..." "I förra veckan hörde/läste/såg jag..."
(Tes)                                               "Jag tycker att..."
(Argumentation+ förstärkning)       "För det första..." + "eftersom..."
                                                       "För det andra..." + "eftersom..."
                                                       "Slutligen, för det tredje..." + "eftersom..."
(Refutatio + contra)                        "Några invänder att..." + "men..."
(Tes)                                               "Alltså:...!"
                                             

Konspiration 58

Vi tittade på "dokumentären" Konspiration 58. (Klickar du på bilden nedan länkas du direkt till filmen från Youtube och kan titta på valda delar igen.)

Vi tittade också på hemsidan för KSP58. (Klicka på bilden för att länkas till sidan.)

Hur kan man se vem som publicerat en sida på nätet och när?
Vem som är ansvarig?
Hur ska man ställa sig till en sida där man inte kan få reda på detta?
Hur ska man lägga upp en riktigt bra lögn?

Sydsvenskan på nätet - utrikesrapporteringen

Gå in på sydsvenskan.se och klicka på "Världen" i huvudmenyn överst på sidan. 

Arbeta med frågorna:

Vilken typ av nyheter dominerar förstasidan?

Vilken typ av nyheter är mest lästa för tillfället?

Varför klickar läsarna på dessa rubriker tror ni?

Välj en artikel tillsammans och arbeta med frågorna:

Vem är journalisten? Är det någon som är anställd på tidningen eller har man köpt in texten från någon som jobbar frilans? Har man kanske köpt texten i stort sett färdig från en nyhetsbyrå eller organisation?

Kan textförfattaren kontaktas? Finns det telefonnummer eller e-postadress?

Vad är syftet med texten? Att informera, påverka, sälja något, roa eller kritisera?

Hur väl speglar rubriken detta syfte?

Förs några åsikter fram i texten? Vems? Hur påverkas läsarna?

Kan man lita på de som kommer till tals i texten? Stämmer de fakta som läggs fram? Hur kan man ta reda på det?

Ängeln i Groznyj

Vi arbetade med texten på s 179ff, som var ett utdrag ur reportageboken Ängeln i Groznyj av Åsne Seierstad.

Bilder från Bhagdad och Seierstads nyhetsrapportering till Svensk media 2003, då USA invaderade Irak

Seierstad är en norsk journalist som blivit känd för sina vinklade reportage från Tjetjenien, Afghanistan och Irak. När hon berättar om kriget, hittar hon alltid andra perspektiv än de förväntade. Hon skildrar kvinnornas situation, kulturarbetarnas eller barnens för att nämna några exempel.

Ordkunskap till lektionen:

malplacerad
ordkarg
reportage
"fixare"
vinkling

Förutom bokens textfrågor diskuterade vi frågorna:

- Vad får vi veta om journalisten?
- Vilka beskrivningar ger texten dess liv?

Läsförståelse-frågor kan vara olika svåra. Till de lätta frågorna kan det räcka med att sökläsa, men till de analytiska frågorna behöver man ha läst tillräckligt noggrant för att se vad det står mellan raderna, eller för att hinna uppleva de känslor som en skribent försöker mana fram hos sina läsare.