Uppgift S1D - Något om mäns och kvinnors språk

Arbeta med texten "Något om mäns och kvinnors språk" av Birgitte Mral ur hennes bok Talande kvinnor - Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key (2011).

Texten är skiven på ett ganska avancerat och akademiskt språk. Er uppgift är att knäcka ordens betydelse för att ni sedan också ska kunna förstå texten som helhet.

1. Ordkunskap: Leta reda på orden i texten. Ta reda på och fundera över betydelsen av dem. 

Metod: Här kan man behöva läsa texten och se orden i deras sammanhang, man kan behöva slå upp ord och ni behöver högst troligen diskutera med varandra. 

samhällelig föreställning
generalisering
språkanvändning
tes
rationell
det akademiska livet
det sociala samspelet
ståndpunkt
genus
känsloyttring
foga sig
parlamentariska former
social hierarki
konstruktiv
destruktiv
personlig auktoritet
medvetna hedersbegrepp
det offentliga livet
essentialistisk syn på något
kulturellt betingad
lingvist
social interaktion
interkulturell kommunikation
verbalt samspel
icke-verbalt samspel
defekt
antagonism
konsensus
empirisk forskning
komplexa meningar
etablera kontakt

2. När ni nu har en förståelse för orden - försök att förstå textens syfte. Vad är det Birgitte Mral vill föra fram för olika huvudpunkter?

3. Vad tycker Birgitte Mral själv? Kommer detta fram i texten?

Uppgift N1d: Engelskans status

I texthäftet finns två texter som anknyter till engelskan och dess status.

1) Vad tycker du: är det imponerande med engelska? Hur låter det när någon blandar in engelska slang mycket i sitt vardagsspråk? Gör du det själv?

2) Är det viktigt att man läser kurslitteratur på engelska när man studerar på högre nivå? Varför? Varför inte?

3) Läs artiklarna. Sammanfatta skribenternas viktigaste poänger i punktform.

Uppgift S1d och N1d: Ordet "hen"

Till uppgifterna nedan finns inga länkar. I stället har jag källhänvisat. Texterna finns i ert kompendium som ska användas på skrivningen.



1) Konstruera frågor till artikeln "Så började debatten om hen" av Adrianna Pavlica, publicerad i Götebors-Posten på nätet 29 februari 2012.

2) Byt frågor med en kamrat och lös varandras uppgifter.

3) Läs Anna-Malin Karlssons krönika "Hen upplevs inte som neutralt - än" från Svenska Dagbladet, publicerad på nätet i februari 2012.

4) Vilket datum publicerades artikeln?

5) Sammanfatta textens viktigaste fakta i 4-6 punkter. Formulera med egna ord!

Uppgift N1d: "Fult språk tar plats i finrummet" - frågor till texten

Klicka på bilden för en länk till artikeln

Arbeta med frågorna:

1. Hur skulle man källhänvisa om man använde texten i ett annat sammanhang?
2. Vad är syftet med texten?
3. Vilka olika personer uttalar sig i texten? Lista dem med namn och anteckna något för var och en av dem vilka de är.
4. Varför har journalisten valt ut dessa personer att uttala sig? 
5. Vad tycker var och en av dessa personer? Vad är den viktigaste bidragande orsaken till deras inställning tror du?
6. Vad är "Dagen" för en tidning? Ta reda på vad du kan utifrån deras hemsida. 
7. Är artikeln objektiv? 
8. Hur skulle man göra referatmarkör om man vill citera någon av de som uttalar sig i artikeln? Skriv ett exempel.
9. Varför refererar Jonatan Sverker till Astrid Lindgrens Madicken? Vilken effekt har det?
10. Vad har det haft för effekt när politiker har svurit offentligt, och varför?
11. Hur argumenterar Torgny Wirén för skillnaden mellan att använda traditionella svordomar och att använda nedsättande könsord? 
12. Vilken prognos ställer textförfattaren på framtida generationers inställning till svordomar?
13. Stämmer det att människor med begränsad kod svär mer än de som har en utvecklad kod? Resonera utifrån vad du själv tror. Använd dig av artikeln för något eller några argument för din slutsats.
    

Uppgift S1d: "Rosengårdska en dialekt bland andra" - frågor till texten

Klicka på bilden för länk till texten

Arbeta med frågorna:

1. Hur skulle man källhänvisa om man använde texten i ett annat sammanhang?
2. Vad är syftet med texten?
3. Lars-Gunnar Andersson uttalar sig i texten. Vem är han?
4. Vad gör Andersson trovärdig? Kan ha en dold agenda bakom det han säger som påverkar vad han säger och om det är objektivt sant?
5. Ett mer formellt ord för "invandrarsvenska" är "multietniskt ungdomsspråk". På vilket/vilka sätt är det formella ordet bättre?
6. Vilka andra ord används i artikeln för "multietniska ungdomsspråk"?
7. Vad menar Andersson med "stadsspråk"?
8. Vad lyfter Andersson fram som en viktig bidragande orsak till att de multietniska ungdomsspråken fått en förändrad status i samhället i stort.
9. Hur såg man på dessa språk tidigare? Gör man inte det längre? Problematisera om du kan.
10. Vilket ord använder Andersson för "vanlig svenska"? Varför är det ett bättre uttryck?
11. Vad menas med ett hjälpspråk?
12. Vad menar man i artikeln med begreppet "omvänd prestige"? Förklara och ge gärna ett exempel.

Plankan & uppgift i muntlig argumentation

Ett påstående måste ha flera stöttor, annars håller det inte. Argumenten är det som är stöttorna för en tes.

Egentligen ingen bra illustration - eller hur! Vad saknas i den liknelse för att kravet på utförlighet ska fyllas?

Krav på argument:

sanna
relevanta

Brott mot detta kan vara:

generaliseringar                  - alla 17-åringar i Malmö...
guilt by association             - det kan påpekas att Anna, i likhet med Hitler, tycker om småhundar
insinuation                          - jag har en kollega, och när det är dags för betyg vid terminssluten, blir det                                                 alltid en massa samtal med elverna...

Klassen fick förbereda korta muntliga argumentationer för något av följande:
     Avskaffa monarkin
     Bevara kungahuset

Ni hade två argument och ett refutatio+contra. Ni redovisade för varandra i par.

Uppgift i muntlig argumentation:

På halvklasstimmen som kommer ska ni hålla argumenterande tal. 

Ni väljer ett av följande ämnen och bestämmer själva hur ni ska ställa er:

• skoluniform - bra eller dåligt?
• gratis kollektivtrafik för alla gymnasieelever - bra idé eller inte?
• värnplikten - införas igen?
• fildelning - tillåtet eller ej?
• Körkort - redan vid 16 år?

Följ den klassiska dispositionsmodellen.
För utförlighet vill jag att ni har tre egna argument.
För nyansering vill jag att ni tar med refutatio och contra.

Tips för hur man gör dispositionen tydlig i sitt tal:

Dispositionselement:                     Exempel:
(Bakgrund/ämnet förs på tal)          "Den senaste tiden..." "I förra veckan hörde/läste/såg jag..."
(Tes)                                               "Jag tycker att..."
(Argumentation+ förstärkning)       "För det första..." + "eftersom..."
                                                       "För det andra..." + "eftersom..."
                                                       "Slutligen, för det tredje..." + "eftersom..."
(Refutatio + contra)                        "Några invänder att..." + "men..."
(Tes)                                               "Alltså:...!"
                                             

Konspiration 58

Vi tittade på "dokumentären" Konspiration 58. (Klickar du på bilden nedan länkas du direkt till filmen från Youtube och kan titta på valda delar igen.)

Vi tittade också på hemsidan för KSP58. (Klicka på bilden för att länkas till sidan.)

Hur kan man se vem som publicerat en sida på nätet och när?
Vem som är ansvarig?
Hur ska man ställa sig till en sida där man inte kan få reda på detta?
Hur ska man lägga upp en riktigt bra lögn?

Sydsvenskan på nätet - utrikesrapporteringen

Gå in på sydsvenskan.se och klicka på "Världen" i huvudmenyn överst på sidan. 

Arbeta med frågorna:

Vilken typ av nyheter dominerar förstasidan?

Vilken typ av nyheter är mest lästa för tillfället?

Varför klickar läsarna på dessa rubriker tror ni?

Välj en artikel tillsammans och arbeta med frågorna:

Vem är journalisten? Är det någon som är anställd på tidningen eller har man köpt in texten från någon som jobbar frilans? Har man kanske köpt texten i stort sett färdig från en nyhetsbyrå eller organisation?

Kan textförfattaren kontaktas? Finns det telefonnummer eller e-postadress?

Vad är syftet med texten? Att informera, påverka, sälja något, roa eller kritisera?

Hur väl speglar rubriken detta syfte?

Förs några åsikter fram i texten? Vems? Hur påverkas läsarna?

Kan man lita på de som kommer till tals i texten? Stämmer de fakta som läggs fram? Hur kan man ta reda på det?

Ängeln i Groznyj

Vi arbetade med texten på s 179ff, som var ett utdrag ur reportageboken Ängeln i Groznyj av Åsne Seierstad.

Bilder från Bhagdad och Seierstads nyhetsrapportering till Svensk media 2003, då USA invaderade Irak

Seierstad är en norsk journalist som blivit känd för sina vinklade reportage från Tjetjenien, Afghanistan och Irak. När hon berättar om kriget, hittar hon alltid andra perspektiv än de förväntade. Hon skildrar kvinnornas situation, kulturarbetarnas eller barnens för att nämna några exempel.

Ordkunskap till lektionen:

malplacerad
ordkarg
reportage
"fixare"
vinkling

Förutom bokens textfrågor diskuterade vi frågorna:

- Vad får vi veta om journalisten?
- Vilka beskrivningar ger texten dess liv?

Läsförståelse-frågor kan vara olika svåra. Till de lätta frågorna kan det räcka med att sökläsa, men till de analytiska frågorna behöver man ha läst tillräckligt noggrant för att se vad det står mellan raderna, eller för att hinna uppleva de känslor som en skribent försöker mana fram hos sina läsare.

Argumenterande text med textunderlag (referat)

Ni ska skriva en argumenterande text i ämnet språksociologi. Ni ska använda utdraget ur Jonas Hassen Khemiris bok Ett öga rött, för att presentera en bakgrund, eller för att hitta argument. Då visar ni mig att ni kan sammanfatta en text/referera från en text, och att ni kan det där med källhänvisningar och referatmarkörer. 


Den retoriska arbetsprocessen har presenterats tidigare i den här bloggen och finns i inledningskapitlet i er bok. Ni ska arbeta enligt den. Det innebär att ni lägger upp "studietekniken" runt uppgiften i tre steg:

1. Gör en brainstorm och anteckna allt ni kommer på i lista eller mindmap.
2. Använd delar från er brainstorm och skriv en disposition
3. Skriv själva uppsatsen med dispositionen som mall

De två senare stegen skriver du tillsammans i ett och samma dokument som du delar med mig i din Sv1-mapp i MaApps.

1. Inventio - det vill säga att göra en brainstorm

Skriv allt ni kommer på som ni kan använda för er text.
Bestäm vilken tes du ska ha.
Fundera över alla typer av argument som kan användas för att stödja tesen.
Fundera över hur du lyfter in texten "Ett öga rött" bland dina argument.

2. Dispositio - skriv en disposition

Nu måste du sovra dina fakta. Du tar inte med allt från din brainstorm utan väljer det bästa. Du funderar över i vilken ordning du ska ställa upp dina argument så att det blir mest slagkraftigt.
Skriv din disposition som en lista i punktform. För att lyckas med argumentationen följer du den klassiska dispositionsmodellen för en argumenterande text:

• Inledning:

Introducera ämnet för läsaren genom att ge en mycket kort bakgrund, och presentera din tes tydligt.

• Avhandling:

Argument 1 och förstärkning
Argument 2 och förstärkning
Argument 3 och förstärkning
(Valfritt att variera sig här - man kan också hålla sig till två starka argument, och lyfta ett motargument som man bemöter.)

• Avslutning:

Upprepa tesen

3. Elocutio - skriva uppsatsen

Nu är innehållet färdigt. Du har formen kvar - att skriva! Fundera över slagkraftiga formuleringar, meningsbyggnad, och "textbindning" (texten får inte kännas som om den är i punktform fortfarande utan delarna måste byggas ihop genom ditt språk).
Följ dispositionen när du skriver. Det är bara att ta punkt för punkt från dispositionen egentligen ju!


När är man färdig? Egentligen aldrig. Man kan fila på en text i oändlighet. Känner du dig klar innan resten av klassen blivit klara - dela ditt dokument med någon av kompisarna som också är klara och granska varandras.

Kunskapskraven vid referatskrivning

Följande kunskapskrav gäller när vi arbetar med referat:

Betyget E	Betyget D	Betyget C	Betyget B	Betyget A
Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter, samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.	Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda.	Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.	Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.	Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat och referatteknik.
Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.		Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat.		Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Dela era dokument med mig där ni skrivit referaten, via Google-Drive. (Alla har gjort olika...)

Mottagaranpassning

Utifrån era "poppletar" fick ni göra muntliga referat. Vi tränade på mottagaranpassning.

I grupper om tre fick ni göra olika referat (fast samma!) med olika mottagare i åtanke.

Mottarna skulle vara:
- 12-åringar
- flygledare
- någon som var anhörig till någon i planet

Ni fick också diskutera vad som är viktigt att tänka på vid mottagaranpassning. Ni kom bland annat fram till följande punkter:
- att man lägger störst fokus på olika saker
- att man anpassar sitt språk
- att man fortfarande inte får utelämna något
- att man kanske berättar i olika ordning

Arbetets gång 2 - tankekartor

Vi jobbade med Popplet och med texten i boken på s. 150.

Popplet är ett nätbaserat program för att enkelt göra tankekartor. Man kan dela kartorna tillsammans med inbjudna skribenter - precis som i Google-docs, och arbeta flera personer med en samma karta.

Det är ett nyttigt och inte alls dumt hjälpmedel för er också när ni pluggar andra ämnen än svenska.

När ni gjorde tankekartorna över texten på s. 150 i boken, ville jag att ni skulle tänka på att man helt utifrån tankekartan, utan att titta i källtexten, skulle kunna göra ett korrekt referat.

Arbetsgång referat 1

I läxa hade ni läst s 168-170. Vi tittade på vad man ska tänka på när man skriver referat och enades om nedanstående.


Att tänka på när man skriver referat:

• objektiv information, inga personliga åsikter
• referatmarkering (använd aldrig enbart förnamn!)
• kortfattat, sammanfattande, så klart kortare än ursprungstexten
• citat (för att krydda referatet) eller formulerat med egna ord - plagiera inte
• information om källan (gärna först) - så att läsaren kan hitta den själv och ha möjlighet till källkritik
• sakligt språk
• ej  lägga till något som inte fanns i källtexten

Vi började att titta på arbetsgången för referat på sidorna 171-176

Under lektionen fick ni arbeta enskilt med textfrågorna och ordarbetet på s. 173.

Läxa: att bli klar med uppgifterna, samt läsa s 171-176

Nästa gång: förhör på orden och fortsatt enskilt arbete. 

Matriser, popplet, kamratrespons utifrån s 10. 

Ett litet hål i mörkret

Vi läste om novellen av Ingrid Olsson från boken s. 203 och diskuterade den tillsammans.

När man talar om texter, vill jag att ni lär er att skilja mellan innehåll och form.

Innehåll har att göra med VAD det står. Vad är det som berättas?

Form har att göra med HUR det är skrivet och berättat.

Frågor som "Vem är huvudpersonen?", "När och var utspelar sig handlingen?" och "Vilken är konflikten eller utmaningen i berättelsen?" berör textens innehåll. Däremot berör frågor om språk och stil, berättarperspektiv och dialoger textens form.

Alla texter har också vad man kan kalla för tomrum. Vi fyller vårt huvud med bilder, dofter och stämningar när vi läser. Några tycker att sjukhuslukt är lite läskig, andra tycker att det luktar rent eller kanske tryggt. Beroende på hur vi upplever den lukt som författaren beskriver, tolkar vi också novellen som läskig eller trygg i sin stämning.

Vi pratade om vad novellen EGENTLIGEN handlar om, som man begriper med hjälp av textens tomrum. Kanske är det en novell om att möta döden?

Ni fick också diskutera varför novellen har titeln "Ett litet hål i mörkret". Eftersom ni har olika upplevelser och erfarenheter med er när ni läser har ni naturligtvis olika förklaringar. Det kan aldrig vara fel svar. Tänk bara på att ni ska alltid kunna motivera era svar när ni gör tolkningar.

Lektionsuppgift: Sammanfatta novellens handling, så som ni själva uppfattar den, med max 51 ord, varav 40 egna. Inled er text med: "Novellen 'Ett litet hål i mörkret' av Ingrid Olsson handlar om... "

Läxa: s 168-170

Skönlitteratur - en introduktion

Efter att ha läst "Kartongmannen" har vi nu fortsatt med en lektion som handlat om vad skönlitteratur är, hur länge den funnits och hur man kan dela in den i olika sorter/genrer.

Det vi tog upp finns i boken s.202-204.

Vad är skönlitteratur? Vi definierade det genom att sätta det som motsats till facklitteratur. Du ska kunna ge olika typer av exempel på båda.

Den äldsta Europeiska litteraturen nedtecknades på 700-talet före vår tideräkning. Innan dess fördes den vidare som muntlig tradition. Vi talar om den grekiska antika litteraturen.

Man hade tre genrer i det antika Grekland:

• epik
• lyrik
• dramatik

Epik: långa och omfattande berättelser. Mest kända är de stora verken Iliaden och Odysséen. Innan de nedtecknades fördes de vidare av s.k. rapsoder. Vi pratade länge om handlingen i Iliaden och Odysséen. 

Här kommer en rad begrepp in som vi använder i svenskan idag och som har sitt ursprung från dessa antika berättelser. Ta reda på vad de betyder om du inte kommer ihåg dem:

- akilleshäl

- stridsäpple

- hybris

- nemesis

Lyrik: (betyder egentligen "sång till lyra") Verken är korta och beskriver en begränsad händelse eller stämning. Ni är vana att kalla detta för "dikter". Under antiken framfördes de utantill, ofta ackopanjerade av musik spelad på lyra. 

Dramatik: (skådespel - eller vad ni kallar för "teater"). Det fanns två genrer inom dramatiken: komedi och tragedi. Det är därför teaterns symbol visar två masker; en glad och en ledsen. 

Idag delas skönlitteraturen in i andra genrer. Vi pratar om feel-good, thriller, deckare, osv. Vilken genre hör "Grabben vid graven bredvid" till?

Vi kan också dela in det i noveller, romaner och biografier. Vi pratade en stund om ifall biografier är skönlitteratur eller facklitteratur. Vad tycker du? Samla dina argument för din ståndpunkt!

I läxa skulle ni läsa den mycket korta novellen på sidan 203. Ni skulle arbeta med de fem första frågorna på sidan 202 för att objektivt beskriva novellen. Därefter skulle ni göra läsförståelsefrågorna och reflektionsfrågorna på sidan 204.

Uppgift till "Kartongmannen" av Katarina Mazetti

Katarina Mazetti

Ni har fått novellen "Kartongmannen" av Katarina Mazetti

Till nästa lektion ska ni ha läst novellen.

1. Läs den två gånger och anteckna gärna era tankar - både efter första och efter andra läsningen. Kanske ni kommer på något nytt andra gången ni läser? Vad? Och: ändrar detta nya er tolkning av novellen?

2. Fundera på vilka tolkningar man kan ha och bestäm dig för vilken du tror mest på och varför!

Ni ska kunna redovisa era tankar när vi ses. Då diskuterar vi novellen tillsammans.


(Katarina Mazetti har bland annat också skrivit romanen "Grabben i graven bredvid" - kanske någon läst den eller sett filmatiseringen?)

Den retoriska arbetsprocessen

Ni fick i uppgift att ta med er en sak när vi hade halvklass, och när vi träffades på lektionen höll ni korta tal om er sak för varandra. Nu i början håller vi talen i mindre grupper, men så småningom kommer ni att tala inför halva klassen - och i slutändan naturligtvis för hela.

Innan betänkettiden för att förbereda era tal, gick jag igenom den retoriska arbetsprocessen tillsammans med er.

Använd samma process även om det inte är i ämnet svenska som ni ska skriva, tala och redovisa. Den är ett urgammalt och mycket säkert recept på konsten att övertyga.

Stegen i den retoriska arbetsprocessen är:

• intellectio
• inventio
• dispositio
• elocutio
• memoria
• actio

I boken "Kontext" som ni snart kommer att få kan ni läsa mer om dessa steg på sidorna 7-9. Jämför gärna med era anteckningar från lektionen. Återkom om ni har frågor.

(Boken kommer om någon vecka...)

Välkomna! Välkomna! välkomna...

... ska ni alla vara till Petri och till kursen i Svenska 1 med mig, Karin!

Jag ska försöka använda bloggen för att hjälpa er med minnesanteckningar, men också för att få en överblick.

Hoppas att ni finner er tillrätta med det. Ett tips kan vara att lägga ett bokmärke till den här sidan, så att du hittar den snabbt nästa gång.

Vi ses i klassrummet! / Karin