Ordklasser

Hitta ett fel och ett rätt!

Substantiv

Betydelse:
- namn på "saker" t.ex. konkreta "stol" eller abstrakta "kärlekt
Böjning / morfologi:
- böjs i numerus (singular/plural) och bestämd och obestämd form.
- genus (en/ett)
- kasus (genitiv eller grundform)

Adjektiv

Betydelse:
- ord som beskriver substantiv eller pronomen:
"Ett rött hus"
"Den röda"
Morfologi:
- kompareras
"röd - rödare - rödast"
- kongruerar
dvs. böjs efter det huvudord det bestämmer
"ett rött hus" eller "en röd tröja"

Verb

Betydelse:
- namn på handlingar, händelser eller skeenden
"knuffas", "ramla", "är"
Morfologi:
Böjs efter tid, dvs. har olika tempus (presens, imperfekt) och de olika formerna för att bilda tempus har olika namn (infinitiv, presens, preteritum, perfekt, pluskvamperfekt, supinum)

Adverb

Betydelse:
- beskriver verb, adjektiv och andra adverb
- svarar på frågorna var? när? och hur?
- luriga ord som inte, ju, nämligen och aldrig räknas till adverb. Dessa ändrar betydelsen av meningens innehåll, eller nyanserar ett sammanhang i en beskrivning.

Pronomen

Betydelse:
- ersättningsord för substantiv och andra pronomen
Morfologi:
Böjs i likhet med substantiven i genus, numerus och kasus, men då kallas de annat t.ex. possesiva pronomen eller determinativa pronomen. Här finns en hel grupp. Kom ihåg - pronomen kan vara en uppsjö av grammatiskt oväntad ord som t.ex. somliga, vars, vad som, vilket som. De sista två är interrogativa (frågande) pronomen. Det finns också relativa pronomen. Dessa fungerar som bisatsinledare och är: som, vilken, vars, vad. De går ju att lära sig att rabbla för den som är hugad.

Prepositioner

Betydelse:
- anger läge eller relation
Morfologi
- böjs inte

Konjunktioner

Betydelse:
uttrycker samband mellan ord, fraser eller satser
Finns samordnande konjunktioner som används för att likställa olika satsdelar eller satser. Dessa är
och, men, eller, utan, ty, för (går också att lära sig att rabbla)
Finns dessutom underordnande konjunktioner, s.k. subjunktioner. Vi är vana att kalla dem "bisatsinledare". Bisatser kan inte stå för sig själva och bilda mening. Vanliga subjunktioner är att, därför att, eftersom, om, när, utan att...
Morfologi:
- böjs inte

Räkneord

ord som motsvarar tal. Finns två sorters: grundtal (ett) och ordningstal (första).

Interjektioner

s.k. "utropsord"
Vanliga är hälsningsorden: hej, goddag, tjenare; känsloord: aj, åh, blä; svarsord: ja, nej; djurläten: bä, mu; svordomar: tusan!

Om det nationella provet

Vi börjar nu jobba med det nationella provet. Provet har tre delar:

A-delen

Är ett muntligt prov. Detta ska genomföras under veckorna 13-18, alltså före de andra två delarna. Genom det kommer ni att få uppslag och idéer som ni är hjälpta av, framför allt till C-delen.

Ni ska hålla ett muntligt anförande, av informerande eller undervisande karaktär, framför en grupp. Ämnet ni talar om ska anknyta till temat "Olika världar". Ni måste också använda er av något presentationstekniskt hjälpmedel.

Jag får ge er handledning under förberedelserna, men inte med allt. Vi ägnar alltså viss lektionstid till att gemensamt förbereda oss, men en större del av arbetet genomför ni hemma.

Anförandet ska vara c:a 4 minuter långt.

Uppgiften beskrivs närmre i häftena som delas ut av mig på lektionen.

B-delen

Är ett läsförståelseprov. Detta ska genomföras den 5 maj.

Vid provtillfället får ni ett texthäfte och ett uppgiftshäfte. I uppgiftshäftet finns frågor som anknyter till texterna. När ni är klara lämnar ni in båda häftena.

Har man rätt till t.ex. utökad skrivtid eller annat, gäller också dessa rättigheter under detta delprov.

C-delen

Innebär att man ska skriva en uppsats. Den genomförs den 8 maj. Återigen delas samma texthäften ut för att man ska kunna anknyta till någon eller några texter och visa att man behärskar referatteknik och källhantering.

Det finns olika uppgifter att välja mellan. Beroende på vilken uppgift man valt, väljer man text ur häftet. Hela häftet ska alltså inte användas vid detta tillfälle.

De skriftliga uppgifterna är av olika sort. Det kan alltså finnas med debattartiklar, utredande texter, eller mer udda genrer som bogginlägg, krönikor etc. Vi förbereder oss gemensamt så att man kan känna sig säker på vad som efterfrågas i olika texttyper. Ni kommer att få se exempel och bedömningar i förväg så att ni känner er väl förberedda.

Tal - Jämförelse av hur ett tema tas upp i texter från olika tider.

Vi har tittat på gemensamma teman för texter från olika tider och var och en av er har valt något tema.(Se inlägg nedan för uppfriskande påminnelse.)

Första lektionen nu efter lovet gäller det att jobba på. Följande ska göras klart till nästa gång:

Inventio:

Varför har du valt det här temat? Vad är det med det som är intressant för dig, och kan vara intressant för andra också?
Vilka två texter från äldre tid tänker du använda? På vilket sätt lyfts temat fram i dem? Tänk på logos, det vill säga förnuftet, vilka logiska argument ska du presentera för lyssnarna?
Vilken text från modern tid tänker du använda för att göra jämförelsen? På vilket sätt lyfts temat fram i den?
Vad finns att säga när man sedan jämför? Vad är likt respektive olikt? Vad leder det fram till för svar på frågan om teman?
Vilken är egentligen din frågeställning? Här nedan finns lista på förslag till olika som kan passa, men du kan välja en egen om du kommer på ett bra uppslag:

- hur speglas temat "x" idag, om man jämför med dåtiden?
- är temat "x" ett ständigt polulärt tema?
- etc.

Dispositio:

Ditt tal ska vara utredande. Ordna din disposition så att du har
- inledning (bakgrund som mynnar ut i frågeställning)
- avhandling (fakta presenteras om dina texter och hur temat lyfts fram i dem, för att avlösas av resonemang som ger svar på frågan)
- avslutning (slutsats - ett kortfattat och slutgiltigt/sammanfattande svar ges)

Elocutio:

Skriv inledningen så att du kan redovisa den på veckans halvklasslektion!

Tema att välja bland för jämförelsen av texter från olika tider

Vi ringade tillsammans in olika teman som kan passa till de texter vi läst från antiken och medeltiden. Därefter fick ni välja vars ett favorittema. När det var gjort fick ni en stund på er att skriva ner på vilket sätt temat kom fram i var och en av texterna.

Vi kommer att fortsätta arbetet på kommande lektion. Då ska ni också fundera över en modern text som passar till samma tema, samt hur temat kopplas till texten. Det här är en förberedelse för er muntliga uppgift som ni ska presentera i vecka 10.

N1d valde mellan följande teman:
heder
hjältar
kamp / krig
kärlek
sorg
(uppgivenhet) här hade vi diskussion
ödestro

S1d valde mellan följande teman:
kärlek
sorg
heder
öde
våld
ångest
ironi
avundsjuka

Att kunna till läx-testet:

Antikens tre genrer: epik, lyrik och dramatik
Dramatikens två underavdelningar: komedi och tragedi samt att Kung Oidipus är en tragedi.

Huvudhandlingen i de Homeriska verken.
Resonera om "vem" Homeros var.

Vem Sapfo var.
Varför man inte ville läsa Sapfo under 1800-talet.

Vad släktsagor är och ur samhället speglas i dem.

Vad Havamal är för typ av text.

Något om vem Dante var (t.ex. var och när?)
Divina Commedia (uppbyggnad, Paolo- och Francesca-delen, och varför den är känd idag)


Ordkunskap:
epos
rapsod
hexameter
stående epitet
Sapfiskt versmått (att det finns)
allitteration
ting
riddarkultur
hövisk
helgon
ändelserim
folkspråk

Islänningasagorna och Havamal

Fakta

Vi har läst avsnittet om islänningasagorna i Den levande litteraturen. Lägg fokus på texten under rubrikerna "Island mellan hedniskt och kristet" och rubriken "Isländska sagor". Från övriga rubriker av bokens kapitel har vi bara plockat ett och annat, som t.ex. Havamal, om vilken ni kan läsa under rubriken "Gudadikter"
Vi lade fokus på släktsagorna och en del från gudadikterna och läste därför ur Njals saga och ur Havamal i Levande texter. 

Läsförståelse:
Njals saga - här jobbade vi en hel del med ordkunskap för att bättre förstå texten som helhet.
Havamal
Till båda dessa texter förde vi resonemang om språk och stil.



Begrepp
allitteration

Dante och Divina Commedia

Dante levde i Florens på slutet av 1200- och början av 1300-talet. Han skrev två större verk som blivit kända för eftervärlden: Vita nuova och Divina Commedia.

Vi satte fokus på Divina Commedia, eller på svenska: Den gudomliga komedin.

Boken är uppbyggd av 100 sånger:
1 inledningssång (en allegori över hur författaren kommit vilse i livet och skräms av att falla för frestelser som högmod, girighet och vällust) om Dante som kommit vilse i en skog, skräms av tre vilddjur och möter Vergilius (skald från romarriket) som välgleder honom.
33 sånger om "Inferno" dvs helvetet.
33 sånger om "Purgatorio" dvs skärselden (som i berättelsen illustreras som ett berg man måste ta sig upp för och där man kanske fastnar på nivåerna beroende på vissa olika mindre synder)
33 sånger om "Paradiso" dvs himlen (som också den är indelad i olika sfärer). Här kan inte Vergilius vägleda eftersom han var en hedning (icke-kristna kommer inte in i himlen) utan här tar Dantes musa Beatrice över, henne som han älskade i det verkliga livet, men som gifte sig med en annan man och därefter dog ung.)

I antologin läste vi utdraget "Paolo och Fransesca" där helvetets andra krets beskrivs.
Vi arbetade gemensamt fram ett referat av texten.

Dante och Vergilius kommer in och där i entrén står kung Minos och dömer alla som anländer. Han har en lång svans som han sveper om kroppen. Två varv betyder att man ska komma till andra kretsen, fem till den femte osv. Minos vill hindra Dante från att ta sig in, han är ju inte död än, och det här är ingen lekstuga "Låt inte den breda ingången bedra dig", men Vergilius hindrar honom och säger att ödet redan bestämt att Dante ska få tillträde.

Sedan beskrivs vad som händer i den andra kretsen. Här blåser en avgrundsorkan, så hårt att de som ska straffas ständigt sveps med av vinden och aldrig får vila och vara stilla. På ett ställe har klippan rasat ner, och här mot det taggiga underlaget, släpas deras kroppar fram och åter, och de jämrar sig och förbannar Gud.

Dante frågar Vergilius vad för brott som begåtts och får svaret att de som satt sin passion före förnuftet döms till denna plåga. Då vill Dante tala med några av de stackars själarna och Vergilius ropar fram Paolo och Fransesca, som lättade får en paus från sitt straff för att kunna komma fram och berätta om sina öden.

Först frågar Dante om vad det var för brott som de begick och Francesca svarar (med anafor) att det var kärleken som förde dem dit. (Förbjuden kärlek, kan man då förstå.)

Nästa fråga från Dante är om vad som gjorde att de föll för kärleken, och beseglade sitt öde. Francesca berättar då att de varit ensamma och läst tillsammans om legenden om Lancelot och Guinevere (som var gift med kung Arthur) vilka älskade varandra så förtvivlat. De läste tydligen med inlevelse och flera gånger mötte de varandras blick. När de sedan läste om hur Lancelot till sist kysser Guinevere, är de så påverkade av sin läsupplevelse och av sina dolda känslor att de kysser varandra. "Och sedan läste vi inte mer den dagen..." En släkting som kom på deras  hemliga kärlek, mördade dem (på grund av hedersbrottet) och har också kommit till helvetet nu, fast faktiskt ännu längre ner. Eftersom de sändes i döden tillsammans får de också dela straffet tillsammans.

Medan Francesca berättar detta, står Paolo bredvid och gråter och när Dante har hört och sett allt detta svimmar han av medlidande och vanmakt. (Ett vanligt slut på episoderna i Inferno).